I schematerapi pratar vi om barnmodes, copingmodes, dysfunktionella föräldramodes och den sunda vuxna sidan. Målet är att bli mera medveten om sina egna växlingar mellan de här mentala tillstånden och kunna hantera dem med hjälp av den sunda vuxna.

• Känner du dig ofta helt ensam?
• Känner du dig ofta svag och hjälplös?
• Känner du att ingen älskar dig?

Alla vuxna är förstås vuxna människor. Men när vi blir sårade, lämnade ensamma eller mycket pressade fungerar våra hjärnor sämre. Då kan vi reagera på ett sätt som är mindre vuxet. Dessa mer “barnsliga” reaktioner kallar vi barnmodes. Att orka vara i kontakt med våra känslor och behov kallar vi för att lyssna till det inre barnet. Men ibland kan vi inte det, då blir det inre obegripligt och vi kanske istället blir deprimerade, får kroppsliga symptom eller ångest. Eller vi hamnar i dysfunktionella copingmodes.

Känslorna som det sårbara barnet förmedlar är hjärtat i schematerapi. Här finns våra minnen av smärtsamma erfarenheter och våra trauman. Självklart försöker vi människor slippa sådana känslor. Det är när de strategier vi använder för att slippa inte fungerar som vi brukar söka terapi. Till exempel en människa som stänger av sina ledsna känslor kommer till slut att stänga av alla andra känslor också. Eller en människa som försöker undvika att känna sig misslyckad genom att jobba väldigt hårt kan få utmattningssymptom.

Schematerapi handlar om att lära sig lyssna till det sårbara barnet och få uppleva åtminstone delar av det vi borde ha fått som barn. Vi kallar det “limited reparenting”.

• Tappar du ofta kontrollen när du blir arg?
• Gör du som du vill oavsett vad andra känner eller tycker om det?
• Bryter du mot regler och ångrar dig efteråt?
• Tycker du inte att du behöver följa samma regler som andra?

Ilska säger något viktigt om våra behov. Men vi behöver lära oss att tygla ilskan och uttrycka behoven på ett lugnt sätt för att andra ska vilja lyssna på oss.

Ilska är en mäktig kraft som hjälper oss att skapa förändring när vi upplever orättvisor. Tänk på när du senast var arg: vad berodde det på? Kände du dig inte respekterad? Blev du sårad? Eller blev någon som du tycker om sårad?
Ilska är en av människans grundkänslor. Den kommer när vi känner att vi inte får våra behov bemötta. Oftast skyddar ilskan någonting sårbart som finns inunder.
Men tyvärr skapar ilska ofta mera problem än den löser. När en vuxen människa skriker eller förolämpar andra reagerar omgivningen med avståndstagande eller genom att själva bli arga. De svarar på den starka känslan och missar behovet som ilskan försöker uttrycka.

• Tillåter du dig inte att slappna av och ha roligt förrän allt arbete är gjort?
• Känner du hela tiden en press att uträtta saker?
• Försöker du alltid att göra helt rätt och kritiserar dig själv om du gör ett misstag?
• Är du säker på att det finns ett bra och ett dåligt sätt att göra saker på?
• Anstränger du dig mycket för att göra saker på det rätta sättet?
• Blir du väldigt självkritisk om du inte klarar det?

Om svaret är ja på flera av de här frågorna har du en krävande inre förälder som du behöver ifrågasätta.

Straffande

Om du har en straffande inre förälder behöver du hjälp att med kraft kämpa emot den sidan för att den inte ska förstöra ditt liv!

• Tycker du inte att du har rätt att ha de bra för att du är en dålig människa?
• Tycker du att du förtjänar att bli bestraffad?
• Har du svårt att förlåta dig själv?
• Får du ibland lust att skada dig själv?

Om du känner så inför dig själv blir ett viktigt mål i schematerapin att distansera dig till den sidan och ersätta den med vänlighet och förståelse. Kärlek!

Skuldbeläggande

Den skuldbeläggande föräldern är det dåliga samvetet som hindrar dig från att göra vad du egentligen vill för att du hela tiden borde göra något annat.

Den skuldbeläggande inre föräldern

• Anstränger du dig mycket för att alla ska vara nöjda och för att undvika konflikter, gräl eller att bli avvisad?
• Tycker du att du är dålig om du blir arg på andra?
• Tvingar du dig själv att ta mer ansvar än de flesta människor gör?

Om svaret är ja på de här frågorna har du en stark skuldbeläggande inre förälder.

Överkompenserande copingmodes

Överkompenserande copingmodes syftar till att kontrollera situationen.

• Kan du vara väldigt kritisk när det gäller vad andra gör eller inte gör?
• Fantiserar du om att bli rik, berömd, betydelsefull eller framgångsrik?
• Försvarar du dig direkt om du blir kritiserad?
• Har du lätt att dominera och kontrollera andra?
• Skaffar du dig respekt genom att hota andra?

Om svaret blir ja på flera av de här frågorna har du ha ett överkompenserande copingmode som skydd.

Narcissistiskt kontrollerande

Ibland ser det överkompenserande skyddet ut som narcissistisk arrogans. Ger du intryck av att vara briljant och överlägsen? Ser du ner på andra och skapar en atmosfär av överlägsen intelligens och framgång? Kanske uppfattas du som arrogant och skrytsam?

Paranoidt kontrollerande

Det kan också handla om en mer paranoid kontroll, om du är misstänksam och förutsätter att andra kommer att utnyttja dig. Om du har lätt att tro att andra konspirerar mot dig kan du vara fokuserad på att skydda dig mot angrepp och hantera känslan av hot genom att anklaga eller kontrollera andra.

Tvångsmässigt kontrollerande

Andra överkompenserande skydd kan handla mera om tvångsmässig kontroll. Om du egentligen känner dig osäker kan du försöka styra andra och tala om för dem hur allt ska vara så att “det blir rätt”. Du kan då uppfattas som envis och oflexibel.

Uppmärksamhetssökande

Det uppmärksamhetssökande skyddet är en annan form av överkompenserande. Har du stort behov av att vara i centrum och försöker hela tiden få andras uppmärksamhet? Kanske visar du starka känslor men på ett ytligt sätt och har svårt att stå ut med att någon annan är i centrum?

Aggressivt överkompenserande

Aggressivt överkompenserande är vanligt hos människor som vuxit upp med hot och våld. Om du har det här skyddet försöker du skaffa dig kontroll genom fysiskt eller verbalt våld. I extrema fall kan du använda hot och våld medvetet för att hämnas eller till och med för att oskadliggöra någon.

List och smarthet

Om du har vuxit upp i en mycket otrygg miljö kan du ha lärt dig ljuga och manipulera för att skydda dina egna intressen.

Kapitulerande copingmode

• Går du över dina egna gränser för att anpassa dig efter andra?

Den kapitulerande copingen kan ha olika former men syftet är att bevara relationer. Kanske anpassar du dig hela tiden efter andra och gör nästan vad som helst för att andra ska bli nöjda?

Undvikande copingmode

• Vill du helst inte ha nära vänner?
• Undviker du konfrontationer?
• Tycker du att det bästa är att stänga av känslor så mycket som möjligt?
• Gillar du att hålla det ytligt

När vi undviker på det här sättet är hoppet att slippa det som gör ont. Det finns inget hopp om att kontrollera situationen eller om att vara i nära relationer. Så du får kanske vara i fred, men missar samtidigt det mesta som gör livet värdefullt. Som att ha riktigt nära vänner, att bli lyssnad på och respekterad när du hävdar dina egna behov.

Den sunda vuxna

Hos människor som har problem med sina scheman och modes är den här sidan svag. Hur stora problemen är beror på hur svag den sunda vuxna är i förhållande till de andra.

I schematerapi växer den sunda vuxna så att vi alltmer kan ta ansvar för våra egna behov och vända oss till andra. Inte som krävande eller sårbara barn till en förälder, utan som vuxna som kan förmedla sina behov på ett lugnt sätt, se vad som är rimligt i situationen och själva ta hand om det som andra inte kan ge oss.

Den sunda vuxna funktionen innebär förmågan till:

• Metanärvaro
  Att kunna stanna upp i känslostormar, avbryta automatiken och reflektera kring egna tankar, känslor och handlingar.
• Känslomässig kontakt med sig själv
  Att med vänlighet vara i kontakt med sig själv när det är svårt. Kunna känna sina känslor och vara kvar i dem.
  
• Realitetsanpassning
  Att kunna basera sina beslut på vad som faktiskt pågår. Det vill säga kunna skilja på vad som är fakta och vad som är schemadrivna tankar.
• En sammanhängande känsla av själv
  Förmågan att hitta tillbaka till sitt eget centrum när modes växlar i olika situationer. Att uppleva sina egna värderingar, behov och mål. Förmågan ger upplevelsen av att kunna lita på sig själv.
  
• Agentskap och ansvar
  Att kunna urskilja vad som beror på mig själv i en situation och vad jag kan göra för att ta ansvar. Innefattar förmågor som samvetsgrannhet, självdisciplin, struktur, plikttrogenhet. Ger upplevelse av inre ”Locus of Control”
  
• Självhävdelse och ömsesidighet
  Förmågan att fungera demokratiskt och kompromissa. Att kunna hamna i en konflikt och sedan reparera relationen. Att välja sina strider och uttrycka egna behov på ett respektfullt sätt till rätt person.
  
• Engagemang utanför sig själv
  Förmågan att bedöma hur jag själv kan bidra till en situation. Innefattar beredskap att stå tillbaka men inte utifrån självuppoffring utan snarare av viljan att göra gott/altruism.
• Hopp och mening
  Att kunna bevara hopp och tro i hårda tider. Att veta vad jag tror på, till vem/vad jag kan vända mig för att hitta tillbaka till hopp och mening (helst något som inte så lätt kan tas ifrån mig).
  
  
  

Vill du stärka din sunda vuxna?

Du kan till exempel lära dig något nytt, prata med en nära vän om saker som verkligen har betydelse, ta ansvar för något, träna på något, laga något som är trasigt, skriva ner positiva saker som hänt under dagen innan du går och lägger dig, läsa tidningen eller en bok, göra något som är bra för hälsan (yoga, äta färsk frukt…) prova ett nytt recept, göra något bara för att det är roligt, hjälpa någon med något, pricka av något på din att göra-lista och belöna dig själv för att du gjort det, skriva ett positivt och vänligt vykort till dig själv.

Säkert kan du hitta på egna exempel som passar dig. Skriv dem fint och sätt upp dem på kylskåpet.

www.SchemaTherapySociety.org

www.cbti.se